Nu har också Marcus Birro uppmärksammat Humanisternas kampanj med en artikel i Expressen med den fyndiga titeln Är Gud en homohatande halvfascist? (Det är han förstås inte, eftersom han inte existerar).
Det som fascinerar mig mest med Birros och andras (Rosenberg, Larsmo, Yngvesson m fl) artiklar i den svenska kulturdebatten om Humanisterna är att de tycks mena att Humanisterna är onödiga. Varför ska svenska bli medlemmar i Humanisterna undrar de, vi lever ju redan i ett sekulärt land.
Jag tycker tanken är obegriplig. Resonerar de på samma sätt om Amnesty? Varför ska svenskar gå med i Amnesty, vi har ju inga politiska fångar i Sverige? Jag förstår faktiskt inte hur man kan tänka så oerhört lokalt. Ett medlemskap i Humanisterna är ett ställningstagande för det sekulära samhället i en global värld, där Sverige är ett undantag.
Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:
Lämna en kommentar